Skador på ledbanden

Oftast uppstår ledbandsskadorna i samband med idrottsprestationer. Ledbandsskador är vanligast vid kontaktsporter, t.ex. fotboll och innebandy, och vid slalom. Olycksfall kan också skada ledbanden. Den vanligaste ledbandsskadan som måste behandlas kirurgisk är skada på främre korsbandet i knäet.

Knäet innehåller fyra viktiga ledband, det inre och yttre sidoledbandet samt det främre och bakre korsbandet. Sidoledbanden håller knäet stabilt vid vridrörelser i sidled. Korsbanden behövs för att stabilisera knäet vid rörelser framåt och bakåt.

Skador på främre korsbandet

Skador på främre korsbandet (ACL-skador) är mycket typiska ledbandsskador i knäet. Årligen behandlas upp till 3000 skador på främre korsbandet i Finland.

Om skadan inte behandlas, blir knäleden instabil och benet ger efter. Följden blir då ofta meniskbristning och skada på ledytorna. Under årens lopp ökar detta risken för förslitning i leden.

När skadan uppstår, kan man höra en klar knäpp från knäet, vilket uppkommer när knäet för ett ögonblick går ur led. Inom några minuter blir knäet blodfyllt, eftersom blodkärlen som finns i anknytning till ledbanden också skadas.

Skadan åtföljs av kraftig smärta, men denna uppkommer inte alltid omedelbart. En idrottare med en ledbandsskada kan t.o.m. spela matchen till slut; smärtan ökar i takt med att knäleden sväller upp inom några timmar efter olyckan.

Skador på bakre korsbandet

Bakre korsbandet är mera hållbart än det främre och därför är det betydligt mindre vanligt att bakre korsbandet skadas. Skador på bakre korsbandet (PCL-skador) uppstår när en olycka sker med särskilt stor kraft, t.ex. vid trafikolyckor.

När behövs operation?

När det gäller lindriga ledbandsskador räcker det med uppföljning och tålmodig rehabilitering av extremiteten under ledning av en fysioterapeut. Skadan läks snabbare och risken för att samma typs skada upprepas minskar om stödmusklerna är i gott skick. I början av behandlingen kan också knästöd användas.

Kirurgisk reparation av främre korsbandet behövs särskilt hos idrottare och personer som motionerar aktivt. Skada på främre korsbandet behandlas operativt, eftersom korsbandet inte läker av sig själv. Under operationen på främre korsbandet konstruerar kirurgen ett nytt korsband genom att använda patientens egna senor som transplantat.

Denna operation utförs genom titthålskirurgi.

Vattenlöpning med bälte eller gång i vattenbassäng är effektiva och trygga sätt att rehabilitera knäet efter operation.

Vattenlöpning med bälte eller gång i vattenbassäng är effektiva och trygga sätt att rehabilitera knäet efter operation.

 
Unik rehabilitering och uppföljning

Hos oss vid Sjukhuset ORTON fäster vi särskilt stor vikt vid att stöda patientens rehabilitering. Detta är viktigt för att patienten ska återhämta sig snabbt och återfå funktionsförmågan.

Rehabiliteringsprocessen efter operationen:

– En sjukskötare handleder er i rätt lägesbehandling.

– En fysioterapeut handleder och instruerar er i lättare rörelseträning som inleds hemma.

– Ni deltar i en rehabiliteringsdag under ledning av en fysioterapeut vid Sjukhuset ORTON: detta omfattar övningar som främjar rörlighet, muskelkondition och balans.

Läkarkontroller på polikliniken:

– 3 veckor efter operationen

– 3 månader efter operationen

– 6 månader efter operationen

– 12 månader efter operationen

Mätning av knäledens stabilitet och kraft:

– i samband med kontrollbesöket 12 månader efter operationen

Frivilliga efterkontroller:

– 2 år och 5 år efter operationen